Vanliga frågor och svar

Som medlem i Champagneklubben får du 1 eller 2 flaskor härlig champagne som jag har valt ut hos små, oberoende producenter i Champagne. Du väljer själv hur ofta de ska komma.

Med varje klubblåda följer historien bakom flaskorna, så att du inte bara smakar champagnen, utan också förstår den.

Academy är min champagnekurs, som du går hemma hos dig själv. Den består av fem moduler, och till varje modul får du en låda med två champagner och ett läromaterial. I den första lådan finns också två champagneglas, två champagneproppar, aromkort och en karta över Champagne. Du får en ny låda varje månad i fem månader, och kursen avslutas med en blindprovning där du kan testa dina egna kunskaper. Du behöver inga förkunskaper. Academy kostar 1 495 kr i månaden i fem månader.

Vill du bara ha god champagne levererad är Champagneklubben det rätta valet. Många har båda.

Läs mer om Champagne Academy

Din första klubblåda innehåller Grand Cru champagne från Pierson-Cuvelier. Det var ett av de första champagnehusen jag valde att arbeta med, och det är fortfarande en fast del av sortimentet.

Som välkomstgåva får du dessutom två av mina favoritglas, Jamesse Grand Champagne (40 cl), så att du får den bästa starten.

Nej. Du kan när som helst pausa eller säga upp din prenumeration under ditt konto.

Som klubbmedlem får du rabatt på utvalda champagner i webbshoppen, och rabatten växer med ditt medlemskap: 10 % från start, 15 % efter 3 månader och 20 % efter 9 månader.

Rabatten dras automatiskt när du är inloggad.

Dina klubblådor levereras kostnadsfritt till närmaste UPS Access Point.

Handlar du i webbshoppen för 2 000 kr eller mer är frakten också gratis. Under 2 000 kr kostar frakten cirka 200 kr, både till utlämningsställe och vid hemleverans.

Ja, och champagne är alltid en härlig present. Du kan ge bort ett presentkort, en presentask eller ett medlemskap i Champagneklubben i 3, 6 eller 12 månader. Presenten kan skickas direkt till mottagaren.

Det gör jag, Louise Søborg. Jag har bott tre år i Reims, och under många år har jag byggt upp ett nära samarbete med producenterna.

Det är inte de mest kända champagnerna som hamnar i lådan. Det är de som smakar bäst.

De flesta små producenter odlar sina egna druvor och gör champagnen från vingård till flaska. På etiketten står det som "RM" (récoltant-manipulant).

De stora husen köper ofta druvor från många vinodlare. Jag arbetar helst med de små producenterna, eftersom du hos dem i högre grad smakar den enskilda vingården och byn.

Det är förstås en smaksak vid vilken temperatur du föredrar att njuta av din champagne, men generellt bör champagne serveras sval, runt 8-10 grader.

Det kan dock vara skillnad på den rätta serveringstemperaturen beroende på om du serverar en ung eller en äldre champagne – den äldre champagnen serveras ofta lite varmare än den unga, och det kan också vara intressant att servera champagnen lite varmare om den till exempel ska avnjutas till kraftiga mjuka ostar.

Serveras champagnen för kall får du inte uppleva de läckra smaknoterna som producenten har arbetat hårt för att skämma bort dig med. Istället får du, som i det smala flûte-glaset, mycket syra och bubblor. Serveras champagnen för varm kan den kännas tung och tråkig.

Det är sällan vi tar fram termometern och mäter vinet – istället kan du använda tumregeln om 15 minuter. Är din champagne redan kyld i kylskåpet kan du ta ut den och ställa den på bordet – efter cirka 15 minuter är den redo att serveras.

Behöver du snabbt en sval champagne kan du ställa flaskan i en vinkylare eller ett annat kärl. Fyll på med isbitar så att de når upp runt flaskhalsen och fyll på med vatten. Efter cirka 15 minuter är champagnen fint kyld.

Kom ihåg att champagne som serveras ute i sommarsolen snabbt blir varm, så då kan du med fördel servera den lite extra kall.

Många serverar champagne i långa smala champagneglas, så kallade flûtes. Tyvärr är det inte det optimala glaset att njuta av champagne ur, eftersom glaset främst låter dig känna vinets syra och bubblor. Serveras champagnen dessutom mycket kall riskerar du nästan att få bubblor upp i näsan – men däremot får du inte så många av champagnens smaknoter. Kort sagt ger flûte-glaset dig inte den bästa upplevelsen av champagnen.

Andra serverar champagne i det flata, breda glaset som kallas coupe. Det glaset är också mycket elegant och passar bra om du ska bygga ett champagnetorn. När det gäller vinupplevelsen är coupe-glaset inte heller optimalt. Bubblornas väg till ytan är väldigt kort och ytan stor, så bubblorna försvinner snabbt och lämnar dig med ett platt vin i glaset.

När du väljer glas till champagne ska du komma ihåg att det är ett vin. Välj därför ett glas som ger vinet utrymme att utvecklas, så att du får uppleva dess underbara smaknoter. Bubblorna får också gärna resa tillräckligt länge genom vinet för att du ska hinna njuta av det vackra pärlandet. Sist men inte minst är ett glas som smalnar av något upptill bra, så att du hinner njuta av vinets doft innan den försvinner. Välj gärna ett stort glas – och finns det till exempel på en restaurang inga stora champagneglas, be då om ett stort vitvinsglas eller rödvinsglas.

Mina favoritglas är de underbara Grand Champagne 40 cl, utvecklade av Philippe Jamesse i samarbete med Lehmann Glas. I den första klubblådan är välkomstgåvan alltid två av dessa fantastiska glas – och du hittar förstås glasen i webbshoppen.

Först tar du bort folien runt korken. Du behöver ingen sommelierkniv, eftersom det finns en liten flik som gör det möjligt att dra av folien.

Nu kan du lossa den lilla metalltråden genom att vrida den 6 gånger – räkna gärna nästa gång du öppnar en champagne. Kom ihåg att från det att du börjar lossa tråden ska du med ena handen hålla ett stadigt grepp om kork och flaskhals, så att korken inte flyger iväg okontrollerat. Det är 6 bars tryck i flaskan, och det kan skjuta iväg korken med en hastighet som kan orsaka skada om du inte håller fast ordentligt.

För att öppna flaskan ska du inte vrida på korken, utan istället ta tag om flaskans botten med andra handen och vrida flaskan – medan du håller korken stadigt.

Har du vunnit en tävling eller har något annat att fira kan flaskan förstås skakas, så att det smäller högt och champagnen sprutar ut när du öppnar den.

Även om flaskan inte skakas kan det bli ett högt ljud, vilket inte uppfattas som särskilt elegant. Vill du öppna champagnen på ett lite mer elegant sätt, så att ljudet blir mer dämpat, ska du hålla emot precis när korken är på väg ut ur flaskan och i sista stund vippa korken åt ena sidan.

Med en champagnepropp och i kylskåpet håller sig champagnen härligt fräsch i 1 till 3 dagar. Ju mer som finns kvar i flaskan, desto bättre håller den sig.

Mitt bästa råd är att förvara flaskan mörkt, svalt och helst liggande vid en jämn temperatur på 10 till 12 grader. Undvik att låta den stå i kylskåpet under längre tid, eftersom korken torkar ut.

De flesta champagner utan årgång är redo att njutas när du köper dem. Det finns alltså ingen anledning att vänta.

Friska och krispiga champagner är underbara till fisk, skaldjur och som aperitif. Fylliga och fatlagrade champagner kan hänga med till kött och ost, och Demi-Sec passar till desserten.

I menyn har jag samlat champagnerna efter maträtt, så att du enkelt hittar rätt.

”Champagne kommer bara från Champagne”

Det fantastiska mousserande vinet med de eleganta bubblorna som glittrar i ditt glas framställs med tradition och passion i det nordöstra hörnet av Frankrike, nämligen i Champagnedistriktet.

De allra flesta länder i världen erkänner Champagnedistriktet som det enda vinområde som producerar champagne. Det finns många andra mousserande viner, men kommer vinet från andra platser i världen är det inte champagne. Inte ens i andra vinregioner i Frankrike får vinet kallas champagne. Där kallas det istället crémant.

På franska heter Champagnedistriktet för övrigt La Champagne, medan vinet heter Le champagne.

I Champagne finns det väldigt många regler för hur champagne framställs, och bara vissa bestämda druvsorter får användas.

De 3 vanligaste druvorna i champagne är Pinot Noir, Meunier och Chardonnay. Tillsammans utgör de cirka 95 % av druvskörden i Champagne.

Därutöver finns de 4 gröna druvsorterna Arbanne, Pinot Gris, Pinot Blanc och Petit Meslier, som tillsammans utgör mindre än 5 % av skörden. Senast har en 8:e druva tillkommit, den gröna druvan Voltis, men de kommande 10 åren är den på prov. Producenterna får därför plantera högst 5 % av sina odlingar med Voltis, och en champagne får innehålla högst 10 % vin av denna druva.

Blanc de Blancs betyder helt enkelt ”vitt av vitt”, alltså ljus saft från gröna druvor. I champagne görs de flesta Blanc de Blancs naturligtvis på Chardonnay, men de kan också göras på de 4 gamla druvsorterna, som också alla är gröna. Du kan läsa om dem under frågan Vilka druvor används till champagne?

Är champagnen gjord enbart på blå druvor kan den kallas Blanc de Noirs, som betyder ”vitt av svart”, alltså ljus saft från blå druvor. En Blanc de Noirs kan vara gjord på 100 % Pinot Noir eller 100 % Meunier, eller på en blandning av de två.

Brut är ett gammalt franskt ord som betyder torr. När du ser brut på en champagneetikett betyder det inte nödvändigtvis att champagnen är väldigt torr. Det berättar bara att champagnen har fått en sockerdosage på mellan 6 och 12 gram per liter.

För många år sedan tillsattes mycket socker i champagne, och 150-200 gram per liter var inte ovanligt. I det sammanhanget ger det gamla ordet brut lite mer mening.

Sockret tillsätts som ett av de allra sista stegen i framställningen, och det är upp till varje producent att bestämma hur mycket socker som tillsätts. Sockerdosagen tillsätts som en likör som kallas liqueur d´expédition, gjord på champagne och socker. Syftet är att skapa en fin balans mellan syra och sötma, så att producenten får det uttryck i vinet som hen vill ha.

Enligt champagnelagen ska sockerdosagen stå på etiketten, åtminstone med en av följande beteckningar:

Doux: minst 50 g/liter
Demi-Sec: 32-50 g/liter
Sec: 17-32 g/liter
Extra Dry: 12-17 g/liter
Brut: 6-12 g/liter (det är dock tillåtet att dosera lägre och skriva brut på etiketten)
Extra Brut: 0-6 g/liter
Brut Nature: 0-3 g/liter

De flesta champagner doseras som Brut, med mellan 6 och 12 gram per liter.

Tänk dock på att 2 champagner med samma sockerdosage kan smaka helt olika, eftersom varje producent har sina egna idéer om champagne. Smaken påverkas också av vinstockarnas ålder, odlingsområde, druvsorter och lagringsformer.

På röda och vita viner har du säkert sett att det står ett årtal på flaskan, som berättar vilket år druvorna skördades. Men på champagneetiketter får du ofta leta länge efter ett årtal, eftersom de allra flesta champagner görs som non-millésime.

Non-millésime betyder att det inte är ett årgångsvin, utan ett vin som är en blandning av skörd från flera år. Därför kallas det ibland också multi-millésime. Ofta blandas en non-millésime champagne av till exempel 70 % basvin från ett skördeår och 30 % vin från tidigare års skördar.

Står det ett årtal på etiketten är det troligen en millésime champagne. Millésime är det franska ordet för det som på engelska kallas vintage, och på svenska berättar det att det är en årgångschampagne. Det enda ordet millésime säger om champagnen är att den är gjord på druvor från ett enda år. Det kan fortfarande vara en blandning av druvsorter, skörd från flera byar, olika lagringsformer och så vidare.

Millésime champagner uttrycker det enskilda året, görs oftast i mindre mängder och anses vara en finare produkt, och därför är priset högre än för non-millésime.

Non-millésime champagne ger producenten möjlighet att år efter år skapa samma uttryck och stil i sin champagne, och metoden bidrar också till att säkra en viss kvalitet i champagne generellt.

I Champagne görs roséchampagne på två sätt, antingen som Rosé de Saignée eller som Rosé d´Assemblage. I båda fallen kommer färgen från druvskalet.

En Rosé de Saignée skapas genom att druvorna får macerera och dra innan de pressas och den fina röda saften rinner från pressen. Vid en Rosé d´Assemblage gör producenten först ett ljust vin, som kan vara gjort på både gröna och blå druvor. Sedan görs ett kraftigt rött vin på blå druvor, som blandas i det ljusa vinet.

Faktum är att Champagnedistriktet är det enda vinområdet där det är tillåtet att göra rosé genom blandningsmetoden.

I Champagne görs champagne i 320 byar, och varje by har sin klassificering. Det är alltså inte som i andra distrikt, där det är den enskilda vingården eller producenten som klassificeras. Den högsta klassificeringen kallas Grand Cru och har getts till 17 byar. Den näst högsta kallas Premier Cru och har getts till 41 byar. Övriga byar i Champagne är inte klassificerade.

Klassificeringarna går tillbaka till 1911, då man i Champagne införde ”Échelle des crus”. Syftet var att handeln med druvor mellan odlare och producenter skulle ske till fasta priser. Det tog flera decennier att komma fram till ett system som byggde på kvaliteten i vinet och som kunde accepteras brett.

Först delades byarna in i grupper. I Grand Cru-byarna fick odlarna 100 % av det fastställda kilopriset för sina druvor. I Premier Cru-byarna fick de 90 % av kilopriset.

Bubblorna i champagne uppstår genom en jäsning direkt efter att vinet har kommit på flaska. Innan flaskan försluts tillsätts 24 gram socker per liter vin och en lämplig mängd jäst. Under de följande veckorna, medan flaskan ligger i producentens källare, ”äter” jästen sockret och bubblorna uppstår. Sedan dör jästen och sjunker till botten.

Eftersom flaskan är försluten kan bubblorna inte ta sig ut, utan löses i stället upp i vinet och skämmer bort oss med det underbara mousserande vinet. Processen kallas andra jäsningen och måste ske i flaskan för att följa den stränga champagnelagen. I andra vindistrikt kan det vara tillåtet att tillsätta kolsyra för att få bubblor.

I Champagne lagras de flesta viner före buteljering antingen i ståltank eller i ekfat, som kan vara av olika storlekar. Vissa producenter lagrar också i kärl av till exempel betong, emalj och stengods. Varje vinmakare väljer sin favoritform, och många arbetar med flera.

När vinet har kommit på flaska läggs det i den svala champagnekällaren, där temperaturen oftast ligger på 10-12 grader. En non-millésime champagne ska lagras i minst 15 månader innan den får säljas. Den får dock göras klar för försäljning efter 12 månader och sedan vila de sista 3. En millésime (årgångs)champagne ska lagras minst 3 år i producentens källare innan den får säljas.

Kort sagt är degorgering det moment där flaskan öppnas och bottensatsen tas bort.

Degorgering är alltså ett av de sista stegen i champagneproduktionen, och det är det som gör att du kan njuta av champagne utan bottensatsen, som främst består av döda jästceller.

Innan en champagne degorgeras lossas den lite klibbiga bottensatsen från flaskans insida genom att flaskan under några veckor vrids och vänds upp och ner, så att bottensatsen försiktigt rör sig ner i flaskhalsen.

När bottensatsen har samlats ”längst upp” i flaskhalsen kan själva degorgeringen göras.

Oftast fryses den översta mängden vin till en liten isklump där bottensatsen fångas, så att den flyger ut tillsammans med en liten mängd champagne.

Degorgering kan också göras utan frysning och kallas då ”à la volée”. Då finns det dock en risk att bottensatsen fördelar sig i vinet igen, och då får man börja om från början.

Champagne är ett ganska ungt vin. Den första champagnen där man medvetet arbetade för att skapa ett mousserande vin tros ha gjorts åren 1695-1698.

Fram till dess gjorde vinodlarna, som i många andra vindistrikt, viner utan bubblor.

Det första steget mot det eleganta mousserande vin vi i dag känner som champagne var när man i regionen lärde sig att göra ljusa viner av blå druvor. Senare kom bubblorna. Man tror att bubblorna först uppstod av en slump och till och med sågs som ett fel på vinet.

Efterfrågan på de fascinerande mousserande vinerna gjorde dock att man arbetade målinriktat för att få kontroll över bubblorna, och i dag kan vi glädjas åt att hälla upp vackra pärlande viner i glaset.